Pernilla

Piller någon?
Mitt mål igår var att komma i säng i tid. Allt för att faktiskt komma ur sängen imorse och kunna vara på arbete i tid. Så jag gick och la mig vid 11. Inte ofta det händer, och så trött och sliten som jag var så antog jag att jag skulle somna på en gång.
Niklas, som faktiskt kommit hem tidigt (halv 10) för en gångs skull, skulle också komma och lägga sig, men stannade på soffan ett tag.

Så jag låg där.

och låg där.

och låg där.

När klockan var tjugo i fyra imorse, så gick jag ut och hämtade honom.
Så fort han lagt sig i sängen, så sov jag som en stock.

Jag KAN INTE somna utan honom, när jag vet att han är hemma, och det driver mig till vansinne!
Han sover så gott, så gott, ute på soffan. Men det skiter jag i!

JAG då?